Min “karriär” som självutnämnd talesperson för utstötta unga vuxna fick sin början i början av 2010-talet då jag började lägga märke till en växande grupp unga som helt enkelt givit upp allt hopp om att klara sig i samhället. De isolerade sig från världen så gott de kunde. De var i stark kontrast till medians stereotyp av utstötta unga, som närmast omfattade en bild av slappa unga som hellre drack öl på socialstöd än gick i skola eller på arbete.
Uuden vuosisadan politiikkaa